Hela min uppväxt har jag behövt utstå lukten och de farliga ämnena ifrån cigaretter. Min pappa har rökt sedan många år tillbaka och kanske är det just därför jag blir så äcklad och arg på alla mina nära och kära som röker. Min mormor omkom för över ett år sedan i col, vill inte att någon annan ska behöva genomgå samma lidande som hon faktiskt gjorde. Ändå ser man ungdomar stå och gömma sig bakom ett hörn med ögonen stora som tennisbollar, nacken rör på sig konstant likt någon med allvarlig ticks, skulle morsan se mig nu skulle hon döda mig. Men varför röker man egentligen? Ifrån början måste det vara ett sätt att platsa in någonstans, kanske är det grupptrycket, eller bara en social grej? Jag mår illa av lukten, känns som att det lagt sig som ett stort svart täcke på hyn när man gått bakom någon som röker, fyfan säger jag bara.
Och jag har blivit lat, känns som att jag inte orkar någonting. Kanske beror det alldeles för stora tillskottet av socker som jag får konstant när jag äter allt man inte bör äta 6 dagar i veckan, kanske för att jag inte rört på mig sen i somras när jag & Johan fick oss daglig motion när vi fick kämpa oss uppför den branta trappan i Spanien? Det konstiga är att ändå, trots den dåliga kosten och motionen så går jag ned i vikt, mina muskler håller på att försvinna och snart kommer jag vara som en levande spaghettistrå som springer runt överallt.
Sthlm i helgen, ska bli mysigt att fly Västerås över en helg, för Sthlm är fint ändå när ruschen har lagt sig och de aggressiva kvinnorna samt männen i propra kostymer knuffats färdigt.
Är sugen på en till mandarin, kanske ska investera i en ifrån cafét?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar