Det är som att just vid den här säsongen så kommer alla tusentals finnar som jag gladeligen slapp under sommaren fram, går & lägger mig på kvällen med porslinshy & vaknar dagen efter med en hy full med finnar så att jag knappt hittar ögonen. Det är då jag släpar mig till glada oxen för att bli sönderbränd i ansiktet & konstaterar att sannolikheten att jag får hudcancer har vuxit, men även att finnarna försvunnit aningen. Eller så kan man ju alltid skjuta upp att sola på oxen & klämma sönder hela ansiktet så att man ser ut som en stor tomat som är på väg att sprängas? Det måste nog banne mig gå i släkten att så fort jag ser en finne så måste den klämmas, jag menar Johan hinner knappt säga hej innan jag slängt av honom tröjan för att undersöka hans rygg, eller så hinner jag inte ens slänga av honom tröjan utan hittar en bamsing i ansiktet. Jag är som ett enda stort förstoringsglas, så ser ni någon med ärr i hela ansiktet så är det en stor risk att det är jag.
Det roligaste idag måste nog ha varit när Sandra kom inrusandes i ett av grupprummen där jag & Jeff satt & pratade.
Sandra: Asså förlåt om jag stör, men jag måste verkligen berätta en sån jävla rolig grej.
Amanda & Jeff: Jaha okej
Sandra: Staffan bah, asså jag har sån stor balle. Det är nästan jobbigt att gå, den bah hänger & dänger där nere.
Tack Sandra för den upplysningen, nu kommer man ju aldrig hålla blicken nere mot Staffans nedre region. Fast det var ganska roligt, det var det..
Våran årskurs är crazy, vi är som en enda stor & galen familj.
Nu ska jag ta tag i platon & den efterlängtade filosofin, just loving it.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar