amandawesterholm

Jag. Får. Panik.
Jag känner mig handikappad utan min mobiltelefon, vet verkligen inte vad jag ska ta mig till.
Just när man trodde att man inte kunde må sämre så inträffar detta. Är det ens någon mening med livet just nu? Orkar helt seriöst inte med all skit som lyckas samlas på mig gång på gång. Kan det aldrig vända? Kan inte jag för en gångs skull få ha liiiite tur, bara lite?
Det är precis som chris sjunger: When you try your best but you don't succeed (stavas det så?).

Nu ska jag gå & lägga mig & ta tag i allting imorgon.
Godnatt.